Hemtenta ht 14
5. Sammanfattande bedömning
Elisabeth är 43 år och sjukskriven sen tre månader. Jag bedömer att hon har problem med
depression, social oro och undvikande och vissa tvångshandlingar. Jag listade dessa i början
som:
1. jobbar inte
2. undviker sociala aktiviteter
3. har ritualer som hindrar henne att komma iväg hemifrån
Uppkomsten till detta har viss grund i hennes uppväxt då grundantaganden såsom: Jag är
svag och Ingen kan älska mig formades. Detta ledde ledde dels till en stil där hon jobbar hårt för
att allt skall vara perfekt och socialt undvikande. Hårt arbete tillsammans med få positiva
förstärkare har tillslut gjort att det inte funkar längre: hon har hamnat i dystymi och avsevärt
socialt undvikande.
Jag väljer beteendeaktivering (BA) som huvudmetod för behandlingen (Barlow red.
2014). För att behandla den sociala oron använder jag exponeringar/beteendeexperiment och för
tvånget exponering med responsprevention. Först ska vi försöka komma överens om vettiga
målsättningar. Dessa skall vara mätbara och sätts upp i samarbete med Elisabeth t.ex. såsom
antal dagar på jobbet, antal kontakter och aktiviteter med vänner/bekanta eller liknande.
Som rational och orientering till behandlingen får Elisabeth både muntlig och skriftligt
info om BA (Barlow red. 2014). En viktig del i det är att Elisabeth får förklaringen till hur en
kan se på hur aktiviteter och mående samverkar. Ett exempel är den här bilden:
Den skall lära Elisabeth att inte utvärdera aktiviteter utifrån hur ens prognos ser ut utan
hur det verkliga utfallet blev. Det skall också uppmärksamma klienten om hur hennes
undvikanden ställer till det. Att inte gå i “undvikandefällan”. När Elisabeth är med på tåget
inleds behandlingen med kartläggning av dagen med syfte att lära sig hur ens egna aktiviteter
påverkar ens mående. Därefter blir fokus att schemalägga graderade aktiviteter i syfte att få
tillbaks henne i arbete. Förhoppningsvis kan vi då utvärdera att hon börjar må bättre.
För Elisabeths sociala oro får hon rationalen för beteendeexperiment. Jag
bedömer/hoppas att detta problem inte är så svårt att åtgärda. Hon får på egen hand utsätta sig för
utmaningar som skall lär henne att katastroferna inte inträffar. Om hon kommer tillbaks i jobb så
får hon en omgivning som förhoppningsvis är ok för henne att göra beteendeexperiment i?
Elisabeths problem med att komma iväg på morgonen skall utmanas med exponering och
responsprevention. Vi kartlägger och förhandlar om hur en “lagom” morgonrutin utan
säkerhetsbeteenden ser ut. Elisabeths uppgift blir sen att göra den “lagoma” morgonrutinen utan
hänsyn till hur illa detta kan kännas.
Jag tror att det blir svårt att hinna med allt på tio sessioner. Därför har jag lagt upp det
som ovan. Blir det tid över kan hon få psykoedukation om problemen längre ner på listan.
Referenser
Öst, L. (2013). KBT inom psykiatrin: Under redaktion av LarsGöran
Öst. Stockholm: Natur &
kultur.
Barlow, D. (2014). Clinical Handbook of Psychological Disorders, Fifth Edition: A StepbyStep
Treatment Manual (5th ed.). New York: Guilford Publications
