Hemtenta ht 14
5. Sammanfattande bedömning
Elisabeth är 43 år och sjukskriven sen tre månader. Jag bedömer att hon har problem med
depression, social oro och undvikande och vissa tvångshandlingar. Jag listade dessa i början
som:
1. jobbar inte
2. undviker sociala aktiviteter
3. har ritualer som hindrar henne att komma iväg hemifrån
Uppkomsten till detta har viss grund i hennes uppväxt då grundantaganden såsom: Jag är
svag och Ingen kan älska mig formades. Detta ledde ledde dels till en stil där hon jobbar hårt för
att allt skall vara perfekt och socialt undvikande. Hårt arbete tillsammans med få positiva
förstärkare har tillslut gjort att det inte funkar längre: hon har hamnat i dystymi och avsevärt
socialt undvikande.
Jag väljer beteendeaktivering (BA) som huvudmetod för behandlingen (Barlow red.
2014). För att behandla den sociala oron använder jag exponeringar/beteendeexperiment och för
tvånget exponering med responsprevention. Först ska vi försöka komma överens om vettiga
målsättningar. Dessa skall vara mätbara och sätts upp i samarbete med Elisabeth t.ex. såsom
antal dagar på jobbet, antal kontakter och aktiviteter med vänner/bekanta eller liknande.
Som rational och orientering till behandlingen får Elisabeth både muntlig och skriftligt
info om BA (Barlow red. 2014). En viktig del i det är att Elisabeth får förklaringen till hur en
kan se på hur aktiviteter och mående samverkar. Ett exempel är den här bilden:
Den skall lära Elisabeth att inte utvärdera aktiviteter utifrån hur ens prognos ser ut utan
hur det verkliga utfallet blev. Det skall också uppmärksamma klienten om hur hennes
undvikanden ställer till det. Att inte gå i “undvikandefällan”. När Elisabeth är med på tåget
inleds behandlingen med kartläggning av dagen med syfte att lära sig hur ens egna aktiviteter
påverkar ens mående. Därefter blir fokus att schemalägga graderade aktiviteter i syfte att få
tillbaks henne i arbete. Förhoppningsvis kan vi då utvärdera att hon börjar må bättre.
För Elisabeths sociala oro får hon rationalen för beteendeexperiment. Jag
bedömer/hoppas att detta problem inte är så svårt att åtgärda. Hon får på egen hand utsätta sig för
utmaningar som skall lär henne att katastroferna inte inträffar. Om hon kommer tillbaks i jobb så
får hon en omgivning som förhoppningsvis är ok för henne att göra beteendeexperiment i?
Elisabeths problem med att komma iväg på morgonen skall utmanas med exponering och
responsprevention. Vi kartlägger och förhandlar om hur en “lagom” morgonrutin utan
säkerhetsbeteenden ser ut. Elisabeths uppgift blir sen att göra den “lagoma” morgonrutinen utan
hänsyn till hur illa detta kan kännas.
Jag tror att det blir svårt att hinna med allt på tio sessioner. Därför har jag lagt upp det
som ovan. Blir det tid över kan hon få psykoedukation om problemen längre ner på listan.
Referenser
Öst, L. (2013). KBT inom psykiatrin: Under redaktion av LarsGöran
Öst. Stockholm: Natur &
kultur.
Barlow, D. (2014). Clinical Handbook of Psychological Disorders, Fifth Edition: A StepbyStep
Treatment Manual (5th ed.). New York: Guilford Publications
Nu pluggar jag igen...
Ok
Nyårslöfte
Vi hade ett byte på Björns bytare på gång medn det sket sig för att en i bytet inte blev godkänd. Det var en 6:a på 136 kvm i etage! Vi skall överklaga till hyresnämnden. Om hon som inte blev godkänd flyttar från en hyra på 12500 till 5000 borde de inte krångla.
Jag kan nog bo kvar
Nog med domedagaältande. Snart är det jul och snön ligger på fur och gran. Endast datan står och blinkar.
Länge sedan uppdatering
Club Killers med intergalatisk dub med kärleks och fred
Båten såld
Timbuktu
Igår fyllde Åsa år. Vi gick på Mosebacke och kollade Timbuktu. Ibland svängde det som satan och ibland svängde det inte alls. Ljudet var platt och orglarna skrek tyst på allt annat emellanåt. Men Timbuk jobbar i alla fall mycket hårt och är värd biljetten bara för det, tycker jag. Simone Moreno och Promoe gästade och det svängde mest om Simone. Jag ville stanna och dansa efteråt men inte Åsa så vi gick hem.
Så påverkar heteronormen mig (bland annat)
Det är mycket bekvämare att dansa med tjejer än med killar. Igår på Club Killers träffade jag Alf innan och vi dansade några låtar. Jag njöt av musiken och dansa och svettades men jag var inte helt bekväm. Vi såg väl ut som två tyska bögar med spasmer eller nått. Det blev mycket roligare att dansa efter Killers för då dök Maje upp. Jag kände mig mycket bekvämare då. Jag kunde dansa ut mycket mer. Men det var bra att jag dansade med Alf, mycket bra exponering om man nu vill bryta heteronormen. Annars kan jag känna mig som Zlatan - Sveriges mesta hetero. Jag bör dansa mer med killar det kan vara en bra början... Sen ska jag sluta vara man, medelålders, västerlänning, välutbildad och segregerad.
Club Killers var grymma, även om ljudet var dåligt vid kanten där jag stod. Efter ett tag klev jag inåt mitten trots den fuktiga tropiska hettan. Anna Maria gjorde klädbyte från svart till vitt mellan låtarna. Asha Ali är Sveriges svar på Pauline Black och jag blev andedöpt och kunde utföra nådegåvan kraftgärning när hon sjöng Three minute hero.
Innan killers var vi i Tanto och kollade Cirkus Ciskör. Bra det med även om de inte levde upp till eld och röktemat.
Allt
Kaptenens motor är paj! Manual skall vara klar på fredag. Ba och Br skall vara inne fort. Kalas på söndag. Löneförhandling, utveklingssamtal * flera. Vårvandring. Skaffa läkarintyg till SM. Myrstigen...
Få se om man hinner allt.
Nu blir det strejk
I-löner är den största rövknullningen sen tjänsteagan. SSR:s medlemmar verkar njuta av den, det gör inte jag. Man får numera välja mellan att SSR hemligen för en själv förhandlar om ens lön eller att ha ett lönesättande samtal där chefen talar om vilken lön hon bestämt att man ska få!? Vilken jävla tur att jag är med i SAC! Detta system med syfte att öka löneskillnaderna är inte bara djupt orättvist det är fullkomligt ologiskt oxå. Det enda det leder till är osämja och missnöje. Jag skall obstruera så mycket jag kan i alla år tills vi får lönegrader igen. Igår förhandlade jag och chefen ville ge mig 5,2 % jag sa nej. Jag skall ha 9 %, annars blir det strejk.
Jag har ändrat i blogginlägget för att en vän som jag är oense med blev ledsen. I sak anser jag fortfarande att SSR sviker sina medlemmar och att syftemet de är ansvariga för gör folk illa. Men det är typiskt mig att kliva för långt innan jag begriper att det tar illa... Jag behöver bättra mig ytterligare.
Sista hemtentan
Hemtenta 2009-04-22
Frågor om GAD och stress
Tomas Åkerlund
GAD
Vad driver ältande och oro?
Olle Wadström berättar i sin bok ”Sluta älta och grubbla” att oro är en beteeendeström bestående av orostankar som följs av tröstetankar. Orostankarna är förenade med starkt obehag och när dessa följs av tröstetankar som minskar obehaget förstärks orostankarna positivt.
S → R → K
Trigger → Orostanke → Tröstetanke
Tröstetankarna ÖKAR sannolikheten att orostankarna återkommer! Exempel på en orostanke kan vara: Barnen kommer att bli påkörda på vägen hem för skolan. Den följs av tröstande: De har ju klarat sig tusen gånger tidigare och inte blivit påkörda. Som följs av: Men varje gång de klarar sig ökar sannolikheten för att en olycka skall ske. Tröst: De har blivit större nu och har mer vett att ta det försiktigt. Osv.
Den som oroar sig får fler och fler orostankar och de riskerar att bli mer spridda på olika ämnen och teman genom generalisering. Exempelvis kan det gälla närliggande orosområden som: Barnen, partnern, släkt vänner osv.
Genom sympatikusreaktionerna som framkallas av oroandet blir man dessutom mer okritisk till orealistiska tankar och kan ”gå på” dem lättare. Det är mycket svårt att tro mer på sina tankar än sina känslor. Obehagliga känslor blir till starka bevis för orealistiska risker.
En annan model som beskriver hur oro kan bli patologisk och hur GAD uppkommer är Barlows: Biologisk sårbarhet tillsammans med tidiga livsstressorer kan leda till en felreglering i nervsystemet med hämmat sympatiskt nervsystem och en autonom rigiditet, världen blir farlig. Världens farlighet bekräftas av felreglering i nervsystemet och rigida tankemönster. För att klara tillvaron utvecklas undvikandestrategier som fungerar dämpande på obehaget men som naturligtvis vidmakthåller problemet. Orosprocessen utvecklas till att begränsa känslomässiga responser vilket förhindrar habituering. Detta tillsammans med en upplevelse och/eller bristande färdigheter utgör grunden till GAD. (se Bild)
Den metakognitiva modellen för GAD av Wells beskriver sjukdomen som ett resultat av interaktionen av användandet av oro som coopingstrategi, negativ uppmärksamhet av oro och försök att kontrollera denna. Oron delas i i två typer. 1 oro om yttre händelser och icke kognitiva händelser som kroppsliga sensationer. För Gad-patienter handlar detta om oro för att katastrofer skall inträffa. 2 oro om oro. Oro om det egna tänkandet – metaoro. ” jag kan inte älta detta i evighet. Jag kommer att bli galen av detta tillslut.Detta är det mest kännetecknande för GAD.
Personen gör både positiva och negativa antaganden om sin oro. Positiva i betydelsen att oron fungerar som skydd mot katastroferna. Negativa antaganden är att oron kan stå i vägen för lösning av problemen och att oron är skadlig för hälsan. Då både positiva negativa antaganden om oron förekommer samtidigt hamnar personen i ”metakognitiv dissonans”. Metaoron kommer direkt när personen börjar oroa sig och försök att hålla oron borta ökar upplevelsen av påträngande oro.
Stress
Vad är stress?
Stress är ett rörigt men stressande fyllt av mångtydbara begrepp som: stress, stresstimuli, stressrespons, negativ stress, positiv stress utmattning, utbrändhet etc. Dessutom har många forskare olika definition av begreppen. I vår vår bok av Almén säger han att det är: Stressorer, stressituationer eller stresstimuli, händelser som utlöser stressresponser, stressreaktioner, stressbeteenden, stressymtom. Tex. Kan stresstimulit: ”mycket att göra på jobbet” utlösa stressresponsen: ”glömde mobilen på bordet”.
En faktor kan vara både stresstimuli och stressrespons samtidigt: En person har glömt mobilen och får stressresponsen: ”nu kommer jag inte att hitta till mötet för jag kan inte ringa och fråga om vägen” som samtidigt blir stimuli för nya responser. Stressituationer kan ha olika betydelser både stresstimuli eller som stimuli och respons tillsammans alltså både miljön och det som sker i personen. Stressymtom är de patologiska symtom man får av långvarig stress utan möjlighet till återhämtning, och det är oftast det vi menar när vi talar om stress.
Stressresponser kan pedagogiskt delas upp i fysiologiska tex. ökad puls, känslor, t.ex. nervositet, tankar. t.ex. orostankar och yttre beteenden t.ex. hastig gång.
Stress kan också ses som en funktion av faktiska och upplevda krav är högre eller större än personens faktiska och upplevda resurser till att klara stressresponserna. Det innebär bland annat att det inte alltid måste vara en negativ upplevelse att vara utsatt i ”farligt” stressande situationer.
Olika exempel på krav kan vara: Roll/uppgiftskonflikter där man ex. måste klara av högre krav med mindre pengar och lika många uppgifter med bibehållna kvallitetskrav. Eller att ha ett ledaransvar samtidigt som man skall vara kompis eller att ha ett öppet klimat samtidigt som stark lojalitet. Relationskonflikter kan vara mycket stressande för att de har rör grundläggande behov av närhet och självständighet. Kränkning och utnyttjande är också påfrestande liksom att vi kan låta oss utnyttjas eller kränkas. Mobbning är systematisk kränkning som är mycket skadlig för att det hotar oss på mycket grundläggande nivå genom uteslutning ur gruppen. Separationer och förluster från människor och materiella ting påverkar. Omorganisationer och förändringar på arbetsplatser är stressande och efter flera kan man mattas ut. Det kan också leda till upplevelse av osäkerhet inför framtiden och hjälplöshet när man inte kan påverka sin situation. Hög uppgiftskvantitet och – komplexitet är den vanligaste angivna orsaken till stressymtom. Dålig lön, sjuka barn, monotoni, fysisk och psykisk ohälsa och buller är andra kravsituationer.
Olika exempel på resurser som om de är tillräckliga ger mindre stress och om de är för små ger mer stress kan vara: Tillräcklig tid – den mest uppenbara bristen är oftast bristande tid. God ekonomi både personlig men också för att skaffa resurser att sköta sitt jobb. Relevant kompetens och mandat att besluta. Om detta saknas blir situationen osäker och präglas av frågan om man gjort rätt, vilket är påfrestande. Kommunikation och problemlösningsförmåga att förstå och att göra sig förstådd och att adekvat lösa problem minskar påfrestning. Att kunna slappna av mentalt och muskulärt i påfrestande stunder likaså. Acceptans och engagemang hjälper att inte slåss mot väderkvarnar och att finna nöje i strävande mot värderade mål. Bra ledarskap och socialt stöd lastar av tunga bördor samt ger oss djup tillfredsställelse. (När det är mycket körigt på jobbet kan lunchen vid vårt bord, med våra matlådor och gemenskap nästan vara en minisemester som känns som hela meningen med att gå till jobbet den dan). Motion och goda matvanor och att ta hand o sin kropp. Motion minskar stressresponer som puls och förbättrar sömn. Flexibelt tänkande är värdefullt när omgivningen förändras. Meningsfullhet i form av att känna att det man gör är viktig är en resurs och upplevd och faktisk kontroll över sin situation minskar upplevelsen av utsatthet. Härdighet bestående i beteenden som engagemangstankar och känslor, kontrollupplevelse och uppfattning av att förändring är ständigt pågående möjlighet till utmaning och nya erfarenheter.
Om kraven överstiger resurserna och personen inte får tillräcklig återhämtning kan sympatikusreaktionen som har utvecklats för kamp, flykt eller frysbeteenden för överlevnad ”permanentas” och eller dyka upp när den är maladaptiv t.ex i kassaköer. Prestationsförmågan påverkas negativt vilket naturligtvis ökar stressen ännu mer. Vi har förmåga att stressa utan att lida skada men måste återhämta oss mellan gångerna. Hans Seyle utveklade en teori om det generella adaptionssyndromet GAS vilket innefattar tre steg. 1. stimuli startar vår initiala alarmreaktion. Sympatikusreaktionen. 2. Kroppen reagerar med motstånd för att få balans i form av stresshormonutsöndring vilket mobiliserar resurser för att klara situationen. Detta kan pågå länge tills resurserna är tömda och orsakar 3. utmattning. Kroppen är då skör och kräver återhämtning.
Stressreaktioner brukar delas in i två dimensioner: akut och långvarig. Akut orsakas av hot och gör att hormonerna adrenalin och noradrenalin utsöndras. Beteenden förknippade med denna stress är irritation, aggresivitet och fientlighet varför kamp eller flykt är mest förknippat med det. Långvarig stress medför kortisolutsöndring och förknippade beteenden är mera passiva som undvikande ängsligt depressivitet.
Världsmästarpublik
Tidigare var vi en stund vid båten och slipade men slipen pajade och vi åkte hem. Vid fikat kon en mink med en abborre osom den åt under bryggan. Jag fick den med mobilkameran genom spjälorna i bryggan. Den var typ tam.
Claes och ungarna kom över på korv och spagetti efter skejtet.
2*handlending
Cabare på Villan och vi, treanföräldrar sjöng en låt för personalen när det var klart. Personalen grät lite. Dennis var som vanligt inte med och Axel var Kenny Starfighter.