Ut med kaptenen

Jag är inte helsugen att segla i helgen. Det blir nog bättre när vi kommit iväg. Det är bara det att vi borde dra till Vasahamnen och göra en bottentvätt och skruva fast lanternan i  masttoppen. Det är inte kul att segla på hösten utan ljus. Vi ska träffa familjen Larson Stolpe på deras klubbholme och vara förkläde för fyllegänget som hänger där. Som ersättning för det får vi basta i lyxbastun som  de har. Det känns som en fin affär för oss.

Jag skall försöka köra in på Hundudden och skruva fast lanternan med hjälp av deras mastkran som skall vara hög.

ML och födelsedag

Midnattsloppet gick helt ok. Tiden bör jag inte snacka om för jag har inte tränat på typ tre veckor. Men stämnings och löpkänslemässigt var loppet toppen. Det är bara första ML som är i klass med detta. Igår fyllde Åsa 35. Jag hade en påminnelse i klockan som ringde 7. Jag fattade först inget. Åsa fick en teckning av Jonte och ett reselakan av oss alla. Hon blev nöjd med det. Sen drog vi till Rosendaals trädgård och senare på en indier. På kvällen åt vi glass och kollade video, Natt på Museet.

Idag börjar ungarna i skolan.


Bilder

2005 seglade jag från Reykjavik till Bolougne på Pen Duick VI. Här är några bilder.


Ny cykel

Vi köpte ny cykel till Jonte igår. Först var vi på coop i Handen men där var den slut. Vi drog till Biltema men den han ville ha där var inte bra, tyckte Åsa och jag. De säljer för billiga skitcyklar där. När vi kom hem ringde jag Brommaforum och de hade kvar. Vi drog dit och hämtade den. Vi var tvungna att köpa lås och skärmar också.
229760-79
Cykeln är jättesnygg!

I kväll springer alla utom Jonte midnattsloppet. Svärmor är barnvakt när vi kutar och mor och far kommer också. 

Mejl till en gammal vän

Du hittade mig innan jag hittade dig! Jag vill inte heller betala till kontaktsajter. Jag försökte skicka men mejladress men först skicka jag fel och sen begrep jag att de inte gick fram innan man betalt. Jag sökte din adress på svt men fann dig inte. Nog om det.  Det var jättekul att höra av dig. Mitt sista minne av att vi träffats är när jag fyllde 20. Det är 22 år sen! Jag har tänkt på dig ibland och undrat vad och var du blev av. Jag såg dig på tv för säkert 18 år sen. Antagligen har du skymtat förbi där utan att jag noterat. Journalist det visste jag men inget mer.  Jag har precis blivit stor. Efter Nya Elementer drev jag mest runt och var onödig fram till 1998 kan man säga. Jag gick på folkhögskola, flyttade fram och tillbaks till Ystad, jobbade med ungar på fritids, ungdomsgård och i specialklasser. Jag hade tre långa förhållanden och blev dumpad av allihop för att jag var så jobbig. Jag såg många rockenrollkoncerter, var på sommarfestivaler och drack många öl varje helg och ibland även i veckorna. Jag var svår nikotinist, jag rökte och snusade dygnet runt. Jag gick upp från 58 kilo i Nya Elementar till 79 kilo (minst) 2001.  Typ 95 gick en flamma på Sopis och jag hade skitjobb på deltid i annexet på Nya elementar(!), en klass för läs och skrivinlärning på högstadiet. Jag sökte in och trodde att jag skulle fortsätta med ungar efter det. Flamman gjorde slut. Men det gick snabbt över för ja blev hjärntvättad under första året där. Sociologi, socialpsykologi, socialförsäkringar och juridik skolade in mig till äkta svensson kan man säga. Jag började tro på systemet liksom och kunde till och med få tårar i ögonen när jag läste förarbeten.  1997 träffade jag min sambo på Studion på en Sundströmspelning, kärlek vid första ögonkastet. Hon var i skilsmässa och hade två barn, Jonathan och Catja. När vi flyttade ihop var hon redan på smällen, inte planerat men perfekt för mig. Dennis föddes i maj 1999. Då började mitt liv. Det jag gjort innan känns rätt meningslöst. Det var mest hänga på krogen. Jag kom inte ens iväg på några långresor eller nått. Att bli förälder gav mig ambitioner och styrka. Jag kunde sluta med nikotin, sluta med alkohol, gå ner 14 kilo, skaffa mig ett jobb jag trivs med, börja springa igen och inte sluta, skaffa segelbåt, skaffa körkort, börja ny utbildning i psykoterapi, segla på Atlanten två gånger. Barnen var inte ett hinder som jag trodde att de skulle bli - de blev min språngbräda. ... Jag har hunnit krisa mycket också men det har inte varit deras fel.  Jag jobbar sen 2001 som utredare på missbruksgruppen på soc. på Södermalm. Vi var förut delade i två delar men har precis slagits ihop till en stadsdel. Vår stadsdel är nu lika stor som Umeå, typ 120000 invånare! Jag trivs som fisken. Jag har läst 10 p KBT och börjar nu grundutbildningen i psykoterapi. Jag känner mig som första terminen på sopis när jag satt i biblioteket och läste och hissnade över all lärdom jag skulle bli en del av.  Från gymnasiet är Leo den ende jag har kontakt med. Han bor i Nordingrå hur vackert som helst. Han har tre barn och har precis slutat på riksutställningar och blivit freelansare. Vi svängde in hos dem på semestern...  Jag har kommit rätt nu (tillslut), jag känner mig oerhört rik. Vi bor i en hyresfyra på Söder vi seglar i vår lilla båt på semestern, ungarna är scouter, jag springer fem dar i veckan (fast inte just nu för jag har muskelbristning)?  

Och jag är glad att jag fick tag på dig. Jag ringer tror jag?



Semesterbilder


Diabilder eller vad man ska säga?


Grönan

När vi kom till fritis igår var det kolsvart. Tillslut mötte vi en perso som sa att det var planeringsdagar *2. Vi hade missat det totalt och typiskt. Dempa fick hänga med till jobbet. Vi hade redan tidigare tänkt att gå på Grönan och det passade ju bra då att jag bokade av allt på eftermiddan och drog hem med han. Vi fick vänta på att Åsa slutade men sen drog vi som raketer till färjan. Dempa fick ångestatack när vi skulle kliva på Kvasten och klev av. Nu har han nog fått bergochdalbanefobi. Han var nöjd ändå sen. Och när vi knallade förbi Bellmansro fick vi se att Jonas Kullhammar och Nina Ramsby var gäster hos jazzcafébandet. Med lite gnäll kunde vi stanna och lyssna första sett. Nina var strålande, såklart men bandet hade lite Las Vegasvarning. Dempa mådde jättebra av att ta det lugnt en stund och mös hela han. I pausen åt vi köttbular i restaurangen för det var smockat i trädgården. Senare åkte jag Jetline och noterade att den är bra!

Segt och jobbigt

Det är inte så kul nu.  Jobbet hasar sig fram.  Jag är tf chef och det r mest jobbigt... jag får inte tummen ur och jobbar utan sitter mest och glor och väntar på att det ska ringa. En av mina värsta misshandade kvinnor har gjort sig aktuell igen precis när jag skrivit av henne och det är värsta dramat men hon vill inte anmäla och kasta ut han.

Igår åt jag middag hos Jenny när Åsa var ute med jobbet. Vi hade jättetrevligt fast hon har problem med sin snubbe. Han är skitjobbig och inte bra för henne alls. Hon är hop med honom för att han håller henne med jobb. Jag tror att hon snart kastar ut honom. Hon promenerade hem med mig, jag får energi av henne.

Jag hade, min klantiga ovana trogen inte meddelat Åsa att jag dragit varpå hon var jätteorolig när jag kom hem. För hon hade kommit vid 8. Hon hade dessutom sagt att hon inte skulle vara ute länge. Jag var hemma ½ 11. Varför i h-vete skall jag alltid liksom skjuta upp att berätta var jag är. Jag har gjort det tidigare och jag vet att hon inte gillar det. Hon säger att det är lätt att ex sända ett SMS och det ÄR det ju.

Mockträsk

229760-76

229760-75
Åsa och Dempa på hjortronmyr

Återfall

Tog ett spinningpass efter jobbet på Eriksdal. Först sprang jag på bandet. Mitt i värsta backen gick trampan av! Det gjorde ont men det gick snabbt över. Sen åt Åsa och jag på någon thaikines vid Nytorget. Efter det gick vi på Planet Terror som var basbra! Kvarnen sen. Jag har inte varit där sen Christian fyllde fyrtio, två år sen. Det är sig inte likt förrän man druckit några öl... I morse vaknade jag tidigt, bakfull. Idag vill jag dricka igen... Prideparad.


Arbete har aldrig gjort nån människa glad

Nu startar kampen för ett friare liv! Ett par i Kinda vägrar arbeta och överklagar soc. avslag med motivet att det skapar outhärdlig smärta och nedstämdhet. Skämt och sido, jag minns också paret Drougges (Unni och han som har zlits) förening på 80-talet. Det var bara det att de jobbade 80 timmar per vecka med sina tidningar så de var inga bra förebilder. Jag borde leva mer som jag lär och följa dessa människors exempel.

Trivselskatt

En bra sak har borgarna gjort och det är att återinföra trivselskatten. Pengarna den ger kommer att gå till vägar istället för bussar och det är förståss inte bra men... man kan inte få allt.

Jag minns förra gången den startade. Vi trodde det var söndag. Inga bilar på Ringvägen och senare på dan kunde jag knalla rakt över Götgatan. Allt blir bättre med trivselskatt.

Tredje dagen på jobbet och det är skitsegt. Jag har svårt att komma igång fast inte svårt att inte säga nej. I måndags skrev jag på att vara ersättare för chefen fast jag lovat mig att inte vara det mer. Jag klarar ibland inte att stå emot det "erkännande", eller vad man ska säga när chefen frågar... Men å andra sidan tog jag inget ärende på remitteringen sen, så det var ju duktigt.


Storabborrar

image74

Armarna räcker inte till!

Packning och väntan

Packning och sen drog vi till Handen för att handla och hälsa på svärmor. Mitt när vi gick på COOP Forum kom Åsa på att Dennis skulle på kalas idag. Det var bara att dra hem. Han hade sen med sig en tjuga som han fått av Födelsedagsbarnet som betalning för en vattenballong. Vi ringde och det visade sig att födelsedagsbarnet i sin tur fått det av en annan gäst som betalning för att hon fick hålla i bumerangen! Stora affärer och lätt vunnet och försvunnet. Nu väntar vi på att hämta Jotne på centralen, han kommer  hem från scoutlägret.


Reggaefloskler

Reggaen är fylld av floskler av typen: Justice, freedom och love. Vad betyder egenligen mental slavery?


Jobalites på Sthlm Jazz

Efter bad på Smedsudden kom barnvakterna mor och far. Vi kom iväg lite sent och fick bitvis spriinga för att hinna till Skeppsholmen innan de började. Jobalites är så koola att man nästan svimmar.  Men det var lite för stor scen att se de på. Jag längtar tills jag får chansen att se de på nån klubb.

Sen åt vi langos och stekmacka och kollade Laleh och Ziggy Marley. Båda var bra. Laleh är som en ung version av Stefan Sundtrström, säger Åsa. Hon kan prata sönder vilken låt som helst. Man trodde att man kunde texterna men tji  fick man i varje melodi.

Ziggys roddare hade lite problem med grejerna och soundchecka nästa ihjäl publiken. Det är lite fånigt att sånna hyperproffs håller på och teknikonanerar (också citat av Åsa) som värsta småmetalbandet. Men sen gjorde han ok reggae och körde några covers på sin far. Det tände dock inte föränn han gjorde ett danchallbreak i sista låten innan extranummren. Först då började publiken hoppa! Låten hette look who´s dancing...

En skvätt surt att vi köpt e-biljetter för fullt pris när de hade happy hour!

Hemma igen


Blåbärspajsbakning är Kapten Morgans specialitet.


Björkskär i måndags.


En fin sten.



Hjortron på Ormskär.



Kaptenens syndikalistiska flagga.



Semesterbild med tumme.



Himmel.



Orkide? (nån som vet vad?)



En annan fin blomma.


Nästan tre veckor på Kaptenen. Vi kom hem i morse efter. Vi gick från kalvholmen klockan halv sex efter att en gammal stor värstingkappseglare vid namn Fantasia drog i vår ankartamp när de skulle lyfta den för att de draggade. Vi tyckte vi lika gärna kunde dra hem. Hemma vid Svindersvik klockan halv elva. Det blåste rejäl motvind, därför motor? Skönt att vara hemma men jag hade gärna varit ute ett tag till. Vi träffade Matte Fyhr med familj och gäster i Norrviken och stämde träff med Jennie och Fredrik på La. Korpmaran. Vi har sett örnar, säl orm, fiskgjusar och annan skön natur.


Sjukt mycket att göra

men nu är det slut. Nu börjar semestern. På söndag drar vi med Kaptenen. I kväll går Dempa och jag till Christian mmed hämtmat och tröstar honom lite.

Club Killers i regn

image34

 Vi parkerade bilen vid Karl Johanstatyn och släntrade ner i regnet. Viktor och Gustav stod vid DJ-båset och ropa när vi kom. Klockan var kvart över nio och de hade förståss inte öppnat än. "Tio" sa vakten. Vi satte oss huttrande vid uteborden. Åsas jobbarkompis med sambo dök upp och jag föreslog i min dumhet att vi skulle vänta ut kön Tills de släppt in första stöten. När jag vände blicken tillbaks till kön hade den förlängts upp till trappan...  Det tog mig sen 35 minuter att komma till dörren, usch. De borde verkligen rationalisera insläppet. Åsa tycker att det är respektlöst att låta folket stå i regnet när klubben inte är full bara för att det går långsamt att ta betalt.
Goran och Patrick var inte med och jag saknar alltid Goran om han är borta. Vi ställde oss längre bak med Åsas kompis efter ett tag och ljudet var skitkass! De har sänkt volymen och det når inte fram. Efter en timme eller så tröttnade folk långt bak och drev mot baren. Det blev inte alls lika bra. Men Killers svek inte, de kan man lite på! Whales gick vilse och Killers kundradio kunde ha ropat "Lille Whales mamma väntar vid informationen" så var det inte riktigt men både Viktor och Anna Maria ropa efter honom.

Gäst var någon gammal rootssnubbe Jason (efternamnet har jag glömt) och han var svårt hes och möjligen med löständer men också svårt stämningsfull. Jag blev lite rastafarifrälst, han tystade bandet med ropet "drum & base" och Karl Johans torgs Sly & Robbie (Anders och Anders) spelade trumma och bas så att jag kom i trans - jag lovar. Spelningen var klar typ halv två och jag ångrar bara (och har rätt dåligt samvete) att jag inte var fräck nog att våga mig på en u-sväng på Katarinavägen och tagit upp Gaffamannen som vi fick syn på precis när vi kört förbi 3:ans busshållplats. Vi borde ha kört hem honom.
image63

 Innan Killers var tvångskommenderad till båtklubben för arbetskväll igår. Morsan och farsan var barnvakter och farsan hade lovat mig att låna bilen. Han hjälper en kusin att renovera en lägenhet och kom förstås sent som satan därifrån. Jag kom nästan i tid dock. Regnet öste ner och vi släpade mest ris och ved från en hög till en annan. Jag är så otroligt tacksam över att jag har kunnat träna så att jag orkar. De flesta andra som var med pustade och stod och latade sig så mycket de kunde medan jag bara var glad över att få röra på mig. Det är larvigt på nått sätt men jag lovar att jag knallade runt med skottkärran med ett leende på läpparna. 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0