Tomas Å

Inget jag är stolt över men kanske nån i framtiden kan ha nytta av den. Nu har jag bara kvar en beteendeanalys och en behandlingsrapport.

Hemtenta 2009-04-22
Frågor om GAD och stress
Tomas Åkerlund


GAD
Vad driver ältande och oro?
Olle Wadström berättar i sin bok ”Sluta älta och grubbla” att oro är en beteeendeström bestående av orostankar som följs av tröstetankar. Orostankarna är förenade med starkt obehag och när dessa följs av tröstetankar som minskar obehaget förstärks orostankarna positivt.
        S     →     R     →     K

        Trigger → Orostanke → Tröstetanke
Tröstetankarna ÖKAR sannolikheten att orostankarna återkommer! Exempel på en orostanke kan vara: Barnen kommer att bli påkörda på vägen hem för skolan. Den följs av tröstande: De har ju klarat sig tusen gånger tidigare och inte blivit påkörda. Som följs av: Men varje gång de klarar sig ökar sannolikheten för att en olycka skall ske. Tröst: De har blivit större nu och har mer vett att ta det försiktigt. Osv.
Den som oroar sig får fler och fler orostankar och de riskerar att bli mer spridda på olika ämnen och teman genom generalisering. Exempelvis kan det gälla närliggande orosområden som: Barnen, partnern, släkt vänner osv.
Genom sympatikusreaktionerna som framkallas av oroandet blir man dessutom mer okritisk till orealistiska tankar och kan ”gå på” dem lättare. Det är mycket svårt att tro mer på sina tankar  än sina känslor. Obehagliga känslor blir till starka bevis för orealistiska risker.

En annan model som beskriver hur oro kan bli patologisk och hur GAD uppkommer är Barlows: Biologisk sårbarhet tillsammans med tidiga livsstressorer kan leda till  en felreglering i nervsystemet med hämmat sympatiskt nervsystem och en autonom rigiditet, världen blir farlig. Världens farlighet bekräftas av felreglering i nervsystemet och rigida tankemönster. För att klara tillvaron utvecklas undvikandestrategier som fungerar dämpande på obehaget men som naturligtvis vidmakthåller problemet. Orosprocessen utvecklas till att begränsa känslomässiga responser vilket förhindrar habituering. Detta tillsammans med en upplevelse och/eller bristande färdigheter utgör grunden till GAD. (se Bild)


Den metakognitiva modellen för GAD av Wells beskriver sjukdomen som ett resultat av interaktionen av användandet av oro som coopingstrategi, negativ uppmärksamhet av oro och försök att kontrollera denna. Oron delas i i två typer. 1 oro om yttre händelser och icke kognitiva händelser som kroppsliga sensationer. För Gad-patienter handlar detta om oro för att katastrofer skall inträffa. 2 oro om oro. Oro om det egna tänkandet – metaoro. ” jag kan inte älta detta i evighet. Jag kommer att bli galen av detta tillslut.Detta är det mest kännetecknande för GAD.
Personen gör både positiva och negativa antaganden om sin oro. Positiva i betydelsen att oron fungerar som skydd mot katastroferna. Negativa antaganden är att oron kan stå i vägen för lösning av problemen och att oron är skadlig för hälsan. Då både positiva negativa antaganden om oron förekommer samtidigt hamnar personen i ”metakognitiv dissonans”. Metaoron kommer direkt när personen börjar oroa sig och försök att hålla oron borta ökar upplevelsen av påträngande oro.

Stress

Vad är stress?
Stress är ett rörigt men stressande fyllt av mångtydbara begrepp som: stress, stresstimuli, stressrespons, negativ stress, positiv stress utmattning, utbrändhet etc. Dessutom har många forskare olika definition av begreppen. I vår vår bok av Almén säger han att det är: Stressorer,  stressituationer eller stresstimuli, händelser som utlöser stressresponser, stressreaktioner, stressbeteenden, stressymtom. Tex. Kan stresstimulit: ”mycket att göra på jobbet” utlösa stressresponsen: ”glömde mobilen på bordet”.

En faktor kan vara både stresstimuli och stressrespons samtidigt: En person har glömt mobilen och får stressresponsen: ”nu kommer jag inte att hitta till mötet för jag kan inte ringa och fråga om vägen” som samtidigt blir stimuli för nya responser. Stressituationer kan ha olika betydelser både stresstimuli eller som stimuli och respons tillsammans alltså både miljön och det som sker i personen. Stressymtom är de patologiska symtom man får av långvarig stress utan möjlighet till återhämtning, och det är oftast det vi menar när vi talar om stress.

Stressresponser kan pedagogiskt delas upp i fysiologiska tex. ökad puls, känslor, t.ex. nervositet, tankar. t.ex. orostankar och yttre beteenden t.ex. hastig gång.

Stress kan också ses som en funktion av faktiska och upplevda krav är högre eller större än personens faktiska och upplevda resurser till att klara stressresponserna. Det innebär bland annat att det inte alltid måste vara en negativ upplevelse att vara utsatt i ”farligt” stressande situationer. 

Olika exempel på krav kan vara: Roll/uppgiftskonflikter där man ex. måste klara av högre krav med  mindre pengar och lika många uppgifter med bibehållna kvallitetskrav. Eller att ha ett ledaransvar samtidigt som man skall vara kompis eller att ha ett öppet klimat samtidigt som stark lojalitet. Relationskonflikter kan vara mycket stressande för att de har rör grundläggande behov av närhet och självständighet. Kränkning och utnyttjande är också påfrestande liksom att vi kan låta oss utnyttjas eller kränkas. Mobbning är systematisk kränkning som är mycket skadlig för att det hotar oss på mycket grundläggande nivå genom uteslutning ur gruppen. Separationer och förluster från människor och materiella ting påverkar. Omorganisationer och förändringar på arbetsplatser är stressande och efter flera kan man mattas ut. Det kan också leda till upplevelse av osäkerhet inför framtiden och hjälplöshet när man inte kan påverka sin situation. Hög uppgiftskvantitet och – komplexitet är den vanligaste angivna orsaken till stressymtom. Dålig lön, sjuka barn, monotoni, fysisk och psykisk ohälsa och buller är andra kravsituationer.

Olika exempel på resurser som om de är tillräckliga ger mindre stress och om de är för små ger mer stress kan vara: Tillräcklig tid – den mest uppenbara bristen är oftast bristande tid. God ekonomi både personlig men också för att skaffa resurser att sköta sitt jobb. Relevant kompetens och mandat att besluta. Om detta saknas blir situationen osäker och präglas av frågan om man gjort rätt, vilket   är påfrestande. Kommunikation och problemlösningsförmåga att förstå och att göra sig förstådd och att adekvat lösa problem minskar påfrestning. Att kunna slappna av mentalt och muskulärt i påfrestande stunder likaså. Acceptans och engagemang hjälper att inte slåss mot väderkvarnar och att finna nöje i strävande mot värderade mål. Bra ledarskap och socialt stöd lastar av tunga bördor samt ger oss djup tillfredsställelse. (När det är mycket körigt på jobbet kan lunchen vid vårt bord, med våra matlådor och gemenskap nästan vara en minisemester som känns som hela meningen med att gå till jobbet den dan). Motion och goda matvanor och att ta hand o sin kropp. Motion minskar stressresponer som puls och förbättrar sömn. Flexibelt tänkande är värdefullt när omgivningen förändras. Meningsfullhet i form av att känna att det man gör är viktig är en resurs och upplevd och faktisk kontroll över sin situation minskar upplevelsen av utsatthet. Härdighet bestående i beteenden  som engagemangstankar och känslor, kontrollupplevelse och uppfattning av att förändring är ständigt pågående möjlighet till utmaning och nya erfarenheter.

Om kraven överstiger resurserna och personen inte får tillräcklig återhämtning kan sympatikusreaktionen som har utvecklats för kamp, flykt eller frysbeteenden för överlevnad ”permanentas” och eller dyka upp när den är maladaptiv t.ex i kassaköer. Prestationsförmågan påverkas negativt vilket naturligtvis ökar stressen ännu mer. Vi har förmåga att stressa utan att lida skada men måste återhämta oss mellan gångerna. Hans Seyle utveklade en teori om det generella adaptionssyndromet GAS vilket innefattar tre steg. 1. stimuli startar vår initiala alarmreaktion. Sympatikusreaktionen.  2. Kroppen reagerar med motstånd för att få balans i form av stresshormonutsöndring vilket mobiliserar resurser för att klara situationen. Detta kan pågå länge tills resurserna är tömda och orsakar 3. utmattning. Kroppen är då skör och kräver återhämtning.

Stressreaktioner brukar delas in i två dimensioner: akut och långvarig. Akut orsakas av hot och gör att hormonerna adrenalin och noradrenalin utsöndras. Beteenden förknippade med denna stress är irritation, aggresivitet och fientlighet varför kamp eller flykt är mest förknippat med det. Långvarig stress medför kortisolutsöndring och  förknippade beteenden är mera passiva som undvikande ängsligt depressivitet.