Tomas Å

är jag idag. Vår högste chef Denise var på socialstyrelsen igår och berättade för 30 forskare om stadsdelens kunskapsbaserade sociala arbete. När hon kom till vår studie med två olika lob-brev fick hon ovationer! Där var en forskare som blev så intresserad att hon vill komma och kolla på den och försöka fixa till den som en "riktig" studie. Den idén var min bebis. Vidare informerades för oppositionspolitiker på SBT och de blev impade som tusan.

Jag skrev ut en klient från ett boende i torsdags i samråd med föreståndaren. Jag blev rätt rejält hotad av klienten sen. Det är inte kul. Vi polisanmälde. Han är troligen inte farlig men jag kollar mig omkring för jag har ingen lust att dyka på honom på stan om han är påverkad.

Annars har det blivit mycket skejt. Jag köpte Gladiator gaskets som man har under knäskydden och då kan jag slå på hårt utan att det slår igenom. Knäet är fortfarande svullet men det blir inte värre. Varje gång jag åker lär jag nått nytt. Igår gjorde jag one Wheeler och frontside kickturn... Jag surfar runt i lilla halfpipen som ingenting när jag kan frontside! Och så gjorde jag höga, höga frontside carving i poolen! Det är obeskrivligt skönt!

Jonte och Catja kom hem igår. Jonte hade köpt guitarhero till sin ds och visade den entusiastiskt. Catja kom från kollo på

Jag och chefen blev intervjuade på radio Stockholm. Jag var vettskrämd med micken framför ansiktet men det blev rätt okej ändå.

Club Killers igår. Basbra! Många borta men en ny stjärna som skulle kunna ta Annamarias plats nästan. Hon hette? Sheba? Viktor kallade henne persisk prinsessa och det var hon. Hon hade en röst som en blandning av Rhoda Dakar och Nina Hagen. Hon var fantastisk och hade stor utstrålning. Annamaria dök up till extranumren men sjöng inte Perfidia ändå...  Vi stannade ovanligt länge efter spelningen. Jag dansade över hålltakt. Det var skönt. Christian och Åsas klasspolare var där.

Vår gamle SBT-konsult Ingvar Nilsson har sålt sig till Björn Fries och publicerar en nationalekonomisk beräkning av samhällsvinsten av metadonvård. Samhällskostnaden sjunker med två tredjedelar när man behandlar med meta! Det var inte oväntat. Nått jag tänker att de inte räknat på är att metadon inte behandlar beroendet utan att de allra flesta i med det fortsätter behandlingen mycket länge. Om man (hypotetiskt) skulle avsluta all metadonbehandling, hur många skulle då självläka och inte hållas kvar i sidomissbruk av bensodiazepiner och alkohol? En del av kostnaden skulle förståss försvinna. Det är självklart svårt att ta med i beräkningen men jag tror att det skulle kunna medföra stora skillnader mot denna rapport.

Jag förespråkar nu inte detta för jag vet att subsitutionsbehandling vi heroinberoende räddar liv. MÅNGA LIV.

Jag är mycket bitter för: Min bror och min bäste vän.  

Jag är mycket tacksam för: Min familj, mitt hem, nära till allt, bra jobb, bra lön, Kapten Morgan, Club Killers, löpningen, mina vänner.

Det är tråkigt att rätten till billig sprit allmänt ses som viktigare än solidaritet med dem som drabbas av alkoholens negativa verkningar. Jag är för lördagsstängt, hög skatt, snårig byråkrati för tillstånd på restaurang och eventuellt motbok, helt enkelt allt som minskar alkoholens tillgänglighet. Det medverkar till mindre lidande och mindre utgifter för skattebetalarna.

Jag fick just veta att en klient som jag träffade första gången när jag jobbade på häktet 2004 har dött. Jag gjorde anmälan till familjeenheten i somras för att jag fick vet att han bodde hos en tjej med barn. Han var sen aktuell hos mig en kort tid men jag avsade mig ärendet då han förlorade förtroendet för mig efter anmälan. När jag sett honom har han inte varit i gott skick. Dödsorsaken är ännu inte fastställd men jag misstänker överdos eller infektion. Det är inte kul när klienter dör. Men jag tänker mest på barnen i familjen. Hennes minsta går i tvåan.

Han blev nekad metadonbehandling av MBAB. Vi erbjöd honom drogfri behandling men han ville inte ha det. Frågan om är om man skall göra en Lex Saraanmälan mot MBAB.

Flyttning hela dan idag. Som tur var hade vi handledning på förmiddagen annars hade jag blitt tokig. Det går inte att jobba utan telefon och dator. När jag kom vid halv åtta flyttade jag mina blommor sen var jag sysslolös. Jag tog en cykeltur innan handledningen och svettade ner tröjan. Efter lunch och träning flyttade jag mina lådor själv och datorn. Jag orkade inte vänta på flyttgubbarna. De har en del att göra, det är typ trehundra kontorsrum som skall byta plats. Vi har fått stränga order att inte ta med annat än vår stol och dator i möbelväg. När jag hade installerat datorn ringde en handläggare från frivården och ville ha en akutansvarsförbindelse (beslut om att vi tar över kostnad för behandlingsplacering efter villkorlig frigivning). Jag kunde inte installera den nya skrivaren men fann efter lite svettningar över att jag inte kunde få ut dokumentet på papper att de skrevs ut på vår gamla skrivare en trappa upp.

Vår nya chef hade bjudit in till frukost med information om sammanslagningen på Hilton Slussen i morse. Jag hade tänkt njuta, igår hade jag även planer på att typ ta en löprunda innan och låna duschen där och komma med blött hår och slå mig ned vid vit duk och stor frukostbuffé. Vilken besvikelse det blev när jag begrep att vi fick en ostfralla stående i foajén utanför deras aula. Det kändes inte lyxigt alls mer som en campingfrukost. Nya chefen är kryssad för mig för all framtid. Det blir i stort sett omöjligt för henne att kontra detta.

Jag läser i tidningen idag att vi har en liten epidemi av HIV-smitta bland narkomaner. Det är dags för sprutbyte i Stockholm. Resultaten av kontrollerade försök med sprutbyte är vad jag förstår inte entydiga, det går inte klart att visa att de hindrar HIV-spridning. De hindrar inte spridning av Hepatit C. Men jag tycker ändå att vi nu bör införa sprutbyte här. Allt annat vore omoraliskt. Det är andra gången på 2000-talet vi fått stora spridningar av HIV. Och kan vi kanske hindra några av de som riskerar smitta att få det så är det omoraliskt att inte försöka. Den svenska narkotikapolitiken är ideologiskt styrd. Det innebär ibland att narkomaner offras. Jag har inga bevis för att det sker nu men risken finns... det känns mycket obehagligt.

Missbruksvård med garanti är nog bra. I dagens DN berättas om Liljeholmens stadsdel som skall införa garanti om vård inom två månader. De säger också att de är näst störst i stan vad gäller antalet missbrukare vilket jag inbillar mig är en överdrift. Jag tror vi är störts, vi har typ femhundra klienter efter sammanslagningen. I vilket fall?

Vi har nästan inga problem att klara två månader från ansökan till behandling. Oftast går det snabbare. Värre är det med medicinbehandling mot opiatberoende. Där är klienterna helt i händerna på Maria Beroendecentrum AKTIEBOLAG (MBAB), med miljonvinster i sikte. De springer inte benen av sig vare sig vad gäller att snabbt få folk i behandling eller att planera med oss. De tänker mer på att springa till banken för att spendera skattepengar! (rätt grov generalisering men ibland känns det så i ?samarbete? med MBAB).

Idag är fritids stängt och jag hade Dennis här på morgonen innan skolan. Jag skall tillbaks och hämta honom vid tolv fast jag skall försöka få med honom hem till nån kompis kanske man kan jobba hela eftermiddagen ändå. Jag har snormycket att göra. Hade jag bara haft lite framförhållning hade morsan säkert ställt upp. Jag tenderar glömma det.

Härligt att Mikael Wiehe, den gamle hippin passade på att ge pölsefaschisterna och kungafamiljerna lite obehag i magen.

Persongrisen visar sin sanna sida fullt ut. Han är helt enkelt en girigbuk helt utan lojalitet mot några idéer eller människor över huvud taget. Vafan, man borde kunna spärra in honom för att han riskerar att läcka statshemligheter! Usch och fy, fast egentligen tycker jag synd om honom. Det är synd om honom... NOOT.

Gruvstrejken är inte bra, tycker jag. Arbetarna har rätt i att LKAB har råd med högre löner till dem men det vore mer rättvist att de 10 miljarderna som finns i LKAB:s kassa användes till samhällsinvesteringar istället. Gruvarbetarna har 27000 i månaden men vill ha 31000, det sticker i ögonen på låglönegrupper (läs kvinnor) inom LO att de strejkar. Det är en lyxstrejk helt enkelt. Jag minns när läkarna strejkade. Det var lika illa det.  Detta splittrar dessutom vänstern, eller kanske det visar på motysättningar vi försöker skyla över?

Socialstyrelsen är på vårt kontor för att granska våra LVM-anmälningar från 2005. Chefen har varit svinnervig i flera veckor, kollegorna stegrande fram till nu. De sitter i bogruppens rum med 51 akter som de går igenom, alla anmälda 2005 (så många vi kunnat spåra). Anledningen till granskningen är att vi så sällan ansöker om vård hos länsrätten. Här har vi ett problem, vi tycker att vi är duktiga och sparsamma om vi har is i magen och motiverar till frivilliga insatser men samhällsdebatten just nu går åt rakt motsatt håll. Mer tvångsvård ska det va. 

I vilket fall så  har jag den turen att jag var sjukskriven i början av 05 och sen hade jag inga anmälningar, för jag hade så få klienter. Jag slipper oroa mig.  Igår när jag hade jouren kom en av granskarna in till mig och frågade efter en kollega. Jag gick och hämtade han. Han trodde jag skämta när jag sa att granskarna ville träffa honom. En kvart senare kom han tillbaks och var blöt i svett, jag ovar.  Vi skämta om det hela dan och han sa att han nog blir av med jobbet för att en ASI-intervju fattades i akten. Chefen har likaså uttrykt oro för att få sparken för Katarina-Sofias chef fick gå efter granskning härom året. Vi som enhet, och chefen i synnerhet är här i en klämma av moment 22-karraktär. Vi ses som skitaduktiga av vår nämnd om vi håller vårdkostnader nere och klarar budget eller vi måste hålla budget till varje pris. Men får vi granskning från tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen) som inte har nån förståelse för budget alls ligger vi illa till? Klientetsiskt är detta ett mindre problem tycker jag. Vi har aldrig avstått att tillhandahålla nödvändig vård av budgetskäl.

När jag kom tillbaks efter tjänsteärende och skulle äta lunch stod chefen och sa att jag fick slänga i mig nått. Sen fick jag och några kollegor reflexvästar och skulle få skjuts till Eriksdalsskolan. Jag tog cykeln  istället och blev skuffad till aulan. Där skulle jag ?stödja? Roland men övningen avblåstes nästan direkt. Jag han inte göra nån insats. De berättade att skådisarna varit jobbiga. En del kunde inte svenska, var döva och fick astmaattacker. Personalen visste ingenting och plötsligt var vattnet förgiftat.  Jag tänker att om nått sånt här hände i verkligheten skulle jag först kolla min familj sen sköta jobbet. Och jobbet skulle troligen gå ut på att försöka hålla sig lugn och att prata med folk och att försöka hjälpa till med praktiska saker.

Kolla och DN

När chefen kom till jobbet idag sken hon som en sol och sa att det ligger 150 döda vid Eriksdalsbadet. Senare kommer 1500 skadade dit. Terrorister har sprängt bomber i tunnelbanan och vi är med och hjälper till.  Jag är inte direkt inblandad men mina kollegor som är med i krisgruppen jobbar hela dagarna med det.  Ledningen för övningen och Säpo har synnerligen rasistiskt och otroligt pundigt döpt terroristernas hemland för Bogaland. Sen blir de förvånade över reaktionen. De kunde lika gärna döpt det till Negerland eller nått. Fy fasiken vad fantasilöst och dysemsiskt. Det blir ändå spännande att se hur övningen kommer att gå.


Kolla och DN och

Full fart på jobbet med heroinister med personlighetsstörningar. Idag en av mina godingar som jag får ont i magen av att bara tänka på. Vi hade möte med metadonmottagningen på förmiddagen sen skulle vi träffa ett nytt boende på eftermiddagen för information för klienten. Så fastnade boendeinformatören i kö vid trafikolycka vid Sala sen kom han lagom till stan när den var igenkorkad av kungens kurvabranden! Vi fick ställa in för att receptionen stängde och vi får inte ha besök efter att vakten gått hem. Skönt som bara den.

En del metadonare är så krävande! Jag har svårt att klara en del av de som tenderar att lägga allt utanför sig själv, de verkar inte inse sitt eget ansvar i nått överhuvudtaget. (generalisering och fördom, jag vet men) När min klient kom drygt en kvart för sent och vi meddelade att boendekillen var sen sa han, " jag visste det var därför jag kom för sent". Jag bli så triggad! Han har blivit utskriven från sitt boende för positiva prover, att han blåst promille och misstanke om fusk med urinprover. Boendet misstänkte honom för att han sålde där, men kunde inte bevisa det. Så klagar han och frågar anklagande om hur vi kan vara så elaka att vi sätter honom på ett sånt ställe där det finns narkomaner och langare? Tidigare bodde han i ett familjehem (jag var inte hans handläggare då) där det blev ohållbart för att han aldrig var nykter, att han körde bil utan körkort och att han hotade familjehemsvärden och företaget som stod för familjehemmet var så rädda för han att de inte vågade skriva ut honom. Nu vill han tillbaks till nått nytt familjehem men jag vägrar... Inte en chans.  Jag skulle aldrig ta på mitt ansvar det, det vore inte säkert för familjen.  Nu har jag vilkorat att inget kommer att hända om han inte dokumenterar drogfrihet och nykterhet i tre månader på det nya boendet. ¨Då kan jag vara med på att börja planera... För nått högre i boendekedjan, liksom.
 
Boendekedja = 1. Gatan 2. härbärge 3. inack 4. träningslägenhet 5. försökslägenhet.

Nu drar jag ut och springer 15-15-intervaller.